Hoppa till innehållet

Brevens bruk

Uppslagsordet ”Breven” leder hit. För andra betydelser, se Breven (olika betydelser).
Brevens bruk
småort
Rostugn (till vänster) och masugnen i bruksmiljön
Rostugn (till vänster) och masugnen i bruksmiljön
Land Sverige Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Örebro kommun
Distrikt Askers distrikt
Koordinater 59°0′42″N 15°35′9″Ö / 59.01167°N 15.58583°Ö / 59.01167; 15.58583
Area 53 hektar (2020)[1]
Folkmängd 148 (2020)[1]
Befolkningstäthet 2,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5912[2]
Småortskod S6015[3]
Beb.områdeskod 1880TB102 (1960–2000)[4]
1880SB102 (2000–)[4]
Ortens läge i Örebro län
Ortens läge i Örebro län
Ortens läge i Örebro län
Wikimedia Commons: Brevens bruk
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Kraftverket med tillhörande kraftverksdamm, i bakgrunden Brevens bruks kyrka.
Brevensån.

Brevens bruk eller Breven är en småort med ett före detta järnbruk i södra delen av Askers socken i Örebro kommun, nära Kilsmo i sydöstra Närke. Där finns en bevarad bruksmiljö med herrgård från 1700-talet, brukskyrka och ett bruksmuseum.[5]

Järnhanteringen vid Brevens bruk är nu nedlagd sedan 1980-talets mitt men bruksmiljön består och är till stora delar orörd.

Brevens bruk grundades 1676. Ortens historia är dock betydligt äldre. Breven omtalas första gången 1317 då det skrevs "Bredhæhueen" och donerades till Riseberga kloster. Efter Västerås recess drogs godset in till Kronan. Under 1500-talet delades egendomen i övre (lilla) och nedre (stora) Breven. Ståthållaren Broder Andersson Rålamb, som var ägare till Bystad, inköpte Lilla Breven 1634. År 1676 grundades bruket av sonen Claes Brorsson Rålamb och bruket fick ett privilegiebrev för en stångjärnshammare. Senare anlades även en kniphammare. När Claes Rålambs son Gustaf Rålamb även inköpt Nedre eller Stora Breven 1711 och senare även Biskopskvarn några kilometer österut, kontrollerade bruket alla Brevensåns strömmar. År 1718 fick Gustaf Rålamb privilegium för ytterligare en kniphammare, och 1733 även för en masugn.[6]

År 1774 såldes bruket med Bystad till den sörmländske jorddrotten David Henrik HildebrandEricsberg, vilken gjorde godset till fideikommiss inom släkten. Hans son testamenterade bruket till svärsonen Johan August Anckarsvärd och därefter kom det i dennes svärson Johan August Gripenstedts ägo. Brukets utveckling fortsatte och 1823 ersattes den gamla multimmershyttan av en modern med rostugn. Från 1822 började man även experimentera med kolning i ugn i stället för milning. År 1833 färdigställdes även en stålugn. Sedan rostugnen färdigställts 1823 fick man fram mer järn än vad smedjorna behövde, och därmed började man framställa gjutjärnsprodukter av överskottet, något som under andra hälften av 1800-talet kom att bli brukets specialitet.[6]

I rostugnen höjdes malmens kvalitet innan själva smältningen skedde i masugnen. Rostugnen – den tredje i ordningen och byggd 1905 – är väl bevarad och omhuldas av sällskapet Rostugnens Vänner sedan 2008.

Järnmalm värd att bryta fanns inte i närheten utan togs från övriga Bergslagen men också från Utö i Stockholms skärgård.

Under 1800-talet moderniserades verksamheten och nya produktionsdelar tillkom, till exempel en ny masugn och en smedja för klensmide, samt ett gjuteri. Just gjutgodset från bruket blev välkänt för sin goda kvalitet. Den tidigare Djurgårdsbron i Stockholm (1849-95) var exempelvis byggd med gjutgods från Brevens Bruk. Även närbelägna gjutjärnsgrinden Blå porten göts på Brevens Bruk och uppsattes den 23 november 1848. Produktionen var mycket varierande, det tillverkades till exempel vattenturbiner, kugghjul, pumpar, gruv- och kvarnmaskineri men också trädgårdsurnor och kaffekvarnar.


Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Brevens bruk 1960–2015[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
358
1965
  
352
1970
  
345
1975
  
289
1980
  
290 76
1990
  
216 76
1995
  
200 76
2000
  
195 79#
2005
  
121 79#
2010
  
101 72#
2015
  
160 52#
Anm.: Namnändring 1965 från Breven till Brevens bruk. Upphörde som tätort 2000.
 # Som småort.

Brevensån rinner genom orten där kyrkan, uppförd i klassicistisk stil 1842, ligger vid östra infarten. Rostugnens karaktäristiska höga silhuett utgör ett naturligt centrum i Brevens bruk. I Brevens bruk finns numera även en välbesökt discgolfbana.[8]

midsommarafton reses den speciella midsommarstången med sju kransar.

Hjalmars revy med Peter Flack, som tidigare spelades i Örebro uppförs nu i Brevensgården.

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 4 november 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Värt att se i Sverige, Bonniers 1978. ISBN 91-0-042698-9
  6. ^ [a b] Bergsmän och brukspatroner, Alf Nordström
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  8. ^ nilspeterfredriksson (2 juli 2018). ”Tallbackens Discgolfbana” (på engelska). Professional Disc Golf Association. https://www.pdga.com/course-directory/course/tallbackens-dgb. Läst 30 augusti 2022. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]